Varför offentlig sektor behöver security.txt
Cyberattacker mot svenska kommuner, regioner och myndigheter har blivit vardag. Under oktober 2025 utsattes svenska organisationer för i snitt närmare 1 800 cyberattacker per vecka.
Att följa webbstandard är att en webbplats ska klara av att visa sig, och vara användbar, på den utrustning som besökaren väljer och göra det bästa av situationen utan att komma med speciallösningar. Tanken är att man satsar sin energi på att göra en riktigt bra kompromiss för alla typer av enheter besökarna kan tänkas använda istället för att bygga en mobilsajt, en skrivbordsdatorsajt, en spelkonsolsajt, en för projektorvisning och vad mer som komma skall i form av utrustning med webbläsare.
Situationen med speciallösningar har vi redan haft på nätet på den tiden man hade separata webbplatser; en i HTML och en i Flash, och ibland fick man välja Netscape- eller Internet Explorer efter att man valt HTML-versionen på en startsida för att få rätt stilmall. Vissa skrev ut vilken typ av utrustning som rekommenderades som om en besökare skulle växla webbläsare eller ställa om upplösningen på skärmen för varje webbplats man besökte. Det där var inte direkt smidigt, och idag har vi fler varianter av webbläsare och typer av skärmar än någonsin. Dagens webb måste anpassa sig efter besökarna och responsiv webbdesign är det första samlingsbegreppet där man med en enda webbplats ska kunna ta hand om alla varianter av besökare utan en massa speciallösningar.
Cyberattacker mot svenska kommuner, regioner och myndigheter har blivit vardag. Under oktober 2025 utsattes svenska organisationer för i snitt närmare 1 800 cyberattacker per vecka.
Du som jobbat en längre tid med webbutveckling känner garanterat till robots.txt och vad den filen används till på en webbplats. Så varför behöver du också en security.txt på din webbplats? Låt oss förklara lite mer exakt med denna bloggpost.
I början av augusti 2019 tillkom ett nytt betyg på webbplatser som helhet. Det väger samman de betyg som har med webbstandard att göra.
Det finns webbstandard, defacto-standard och så finns det konventioner. Alla är namn på mer eller mindre samma sak. Följer man dessa konventioner gör man det lättare och mer förutsägbart för alla aktörer på webben att samarbeta.
E-delegationen har tagit fram Vägledning för webbutveckling, ofta kallat webbriktlinjer.se, för att etablera en standard för webbutveckling inom offentlig sektor.
Nästan alla webbplatser består av HTML för sitt innehåll och struktur, CSS för hur det ska se ut visuellt och Javascript för att stödja interaktion. Det finns flera sätt att skriva kod i dessa språk men det finns också rekommendationer.
IT-företaget Infobyte har gjort en genomgång över alla kommuners webbplatser och resultatet är nedslående. Endast 41% av webbplatserna validerar vald kodstandard.
Visst kan du några webbadresser utantill? Visst har du chansat på en webbadress någon gång utan att Googla efter sajtens namn eller ett varumärke?